Framtidsspaning om eldrift och laddning

Att eldrift kommer att vara ett självklart inslag i framtidens transporter finns idag få som tvivlar på. Enligt många är det till och med en nödvändighet med en mycket långtgående elektrifiering för att klara Sveriges åtagande enligt Paris-avtalet för att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader och för att uppfylla det svenska nationella målet om att minska utsläppen från transporterna med 70 % till år 2030. Samtidigt kommer prognoser[1] som pekar mot att den absoluta majoriteten av alla bilar som säljs i Sverige runt år 2025 kommer att vara helt eller delvis eldrivna.  

Men vad händer med tekniken för eldrift, batterier och laddning de kommande åren? Min gissning är att det kommer att hända extremt mycket. Om du fortsätter läsa ska jag lyfta fram några intressanta trender på området.

Snabbt ökande modellutbud

Även om det idag finns en hel del elbilar och laddhybrider att välja på, när det är dags för en ny leasingbil, kan utbudet ändå upplevas som begränsat. Inom de närmaste två-tre åren kommer dock utbudet att öka lavinartat. Anledningen är förstås att det tar lång tid för biltillverkarna att utveckla nya produkter, men sedan några år tillbaka satsas det mycket på just detta. Ett bra exempel är Volkswagen, som snart är färdiga med sin nya arkitektur för eldrift. Med denna bottenplatta, som det kallas på bilspråk, öppnas en ny värld. Den ligger till grund för Volkswagens nya elbilsfamilj I.D. Men den möjliggör också för Audi att bland annat lansera en eldriven mellan-SUV Q4 och för Seat att lansera elbilen el-Born. Totalt förväntas 27 nya elbilsmodeller från VW-gruppens fyra märken baserat på samma teknik, där nyckelorden är lång räckvidd och lägre pris. Samma utveckling pågår också hos de andra stora biltillverkarna.

Parallellt fortsätter Tesla att utmana de traditionella tillverkarna, men de är inte längre ensamma. De senaste åren har fler nystartade utmanare med namn som NIO, Byton, Bollinger, Faraday Future, Rivian, Lucid Motors och Rimac gjort entré. Alla med eldrift och egna spännande idéer kring design, funktioner och digitala tjänster.


Framtidens laddning

Idag finns det i Sverige en delvis välutbyggd publik laddinfrastruktur, med ungefär 8000 publika laddpunkter. Av dessa är drygt 400 snabbladdare. Under de kommande åren kommer snabbladdningen att bli ännu snabbare, en utveckling som redan börjat i och med att de första laddstationerna i spannet 150 till 350 kW har tagits i bruk. För de bilar som kan hantera dessa effekter (endast ett fåtal ännu) innebär det tre till sju gånger snabbare laddning, vilket åtminstone i teorin möjliggör upp till 30 mils laddning på tio minuter. Avseende den laddning som sker i hemmet, på arbetsplatser och på andra ställen där bilar står parkerade länge tror jag inte vi får liknande ökning av laddhastigheten. Däremot kan nog tekniska landvinningar leda till möjligheten att slippa koppla in sladden själv, kanske sköts det istället av en laddrobot? Trådlös laddning är något annat jag tror vi får se mer av framöver, för att öka bekvämligheten för föraren. Just nu pågår exempelvis försök med trådlös laddning av taxibilar i Oslo. Automatisering av laddning är förövrigt något som behövs när bilarna blir självkörande, vilket jag tror sker inom de kommande tio åren. Och räkna inte bort möjligheten till batteribytesstationer som ett komplement till laddning, även om tidigare försök med detta misslyckats. På senare tid har exempelvis det relativt nystartade bilföretaget NIO byggt ett stort antal batteribytesstationer i Kina. I de fullt automatiserade stationerna tar ett batteribyte fem minuter, sedan kan resan fortsättas med ett nytt, fulladdat batteri.


Framtidens batterier

När det kommer till en av de viktigaste komponenterna i de laddbara bilarna, batteriet, får vi nog vänta rätt länge innan det sker några stora tekniksprång. Det sannolika är att den dominerande tekniken under merparten av 2020-talet kommer att vara litium-batteriet. Men det kommer garanterat hända spännande saker med litium-batteriet – en gigantisk utbyggnad av produktionskapaciteten globalt, sannolikt en halvering av batteripriset på fem års sikt samt en fortsatt snabb utveckling av batteriernas energitäthet (förhållandet mellan energiinnehåll och vikt). Förhoppningsvis leder detta till billigare elbilar och kortare leveranstider, två saker som idag kan upplevas som ett hinder för att överge den gamla tekniken. När det gäller ökad energitäthet är detta något som jag tycker är extra spännande. På kort sikt leder det till att fler fordonstyper kan elektrifieras, exempelvis lastbilar (där tunga batterier tidigare begränsat nyttolasten). På längre sikt kan det till och med leda till att vi kan elektrifiera flygplan, åtminstone för inrikesflyg. Även på detta område visar vår granne Norge framfötterna, till år 2040 ska deras inrikesflyg vara helt eldrivet.

Avslutningsvis, förra månaden var ca 15 procent av alla nyregistrerade personbilar eldrivna (elbil eller plug-inhybrid). Står du inför val av ny tjänstebil, men känner dig osäker på hur du ska göra? Köra några år till med den gamla tekniken eller ta klivet över till den nya, elektrifierade tekniken?

Du är långt ifrån ensam. Detta fenomen har till och med ett namn – Osborneeffekten. I korthet innebär Osborneeffekten att det skapas osäkerhet när en ny teknik börjar etableras, som leder till att människor skjuter upp sina köpbeslut i väntan på att den nya tekniken ska komma, hellre än att göra en nyinvestering i gamla tekniken. Resultatet blir förstås att marknaden tillfälligt minskar – kanske är det en av förklaringarna till att det såldes 20 % färre bilar förra månaden jämfört med året innan?

Men oavsett om din nästa tjänstebil innehåller gammal eller ny teknik – med ett i förväg bestämt restvärde behöver inte du eller ditt företag oroa er över hur värdet på bilen påverkas av den snabba teknikutveckling som nu pågår. Om du däremot väljer en bil med förbränningsmotor och den känns hopplöst omodern om några år – då får du skylla dig själv. Framtiden är elektrisk!

// Olle Johansson, elbilsexpert och konsult, f.d vd för Power Circle.

[1] https://www.expressen.se/motor/bilnyheter/2030-har-vi-25-miljoner-laddbara-bilar-i-sverige/