Håkan Matson - Bonus-malus har skakat om den svenska bilmarknaden.

Det nya systemet för fordonsskatt, bonus-malus, har skakat om den svenska bilmarknaden.Tanken var att minska försäljningen av bilar med höga koldioxidutsläpp och stötta försäljningen av bilar med låga – och allra helst bilar med nollutsläpp.

Men så har det inte blivit – än.

Det visar siffror som analysföretaget Vroom har tagit fram för vår räkning.

Bortsett från effekterna av bonus-malus-systemet, som infördes den 1 juli, skvallrar siffrorna också om att bilförsäljningen i Sverige är betydligt svagare än många tror.

Inför omläggningen av beskattningen menade de flesta bedömare att vi skulle få uppleva två helt olika marknader under 2018. Fram till 1 juli skulle det registreras stora, tunga och törstiga bilar. Efter den 1 juli skulle istället registreringen av elbilar och laddhybrider skjuta fart på allvar.

För att undkomma de höjda skatterna registrerades därför många törstiga bilar av bilimportörerna före 1 juli. Detta ledde till att juni blev den bästa svenska bilmånaden någonsin: 67 150 registrerade bilar. Men frågan är om inte bilföretagen har bitit sig själva i svansen. De törstiga bilarna har inte alls sålt som handlarna hoppades. När månaden juni var slut stod fortfarande nästan hälften av bilarna (28 112) kvar hos bilhandlarna.

Nu visar en färsk analys från Vroom, gjord den 22 oktober, 11 963 bilar fortfarande är osålda. Fyra bilar av tio står efter fyra månader kvar i bilhallarna. Lägg därtill att registreringarna även i maj var högre än normala. Från den månaden finns ytterligare runt 5 000 bilar kvar. En del bilar är givetvis demobilar, men det råder inga tvivel om att lagren är onormalt stora. Varje osåld, men registrerad bil kostar hundratals kronor per dag i kapitalkostnad och krympande nybilsgaranti. Omsättningshastigheten i september – för att ta en månad som exempel – var dessutom 27 dagar, att jämföra med 13 dagar samma månad i fjol.

Allt detta tär på bilhandelns resultat och lär leda till saftiga rabatter den kommande tiden. Men då måste nästa besvärliga fråga ställas: finns det överhuvudtaget några köpare? Man kan misstänka att företagen raskade av sina nybilsköp på redan registrerade malusbilar tämligen omgående efter 1 juli, så siktet torde nu vara inställt på privatköparna. Den goda nyheten är att privatmarknaden är stor: runt 56 procent av den totala försäljningen. Den dystra nyheten är att den närmast har kollapsat under hösten, med en lång rad svarta siffror: augusti (minus 16 procent), september (minus 36 procent) och oktober (minus 28 procent). Man har svårt att se framför sig att privatköparna plötsligt skulle rusa efter törstiga och dyra dieselbilar.

Men omläggningen av skattesystemet den 1 juli satte faktiskt inte heller någon raketfart på försäljningen av bonusbilar. Vroom har tagit fram siffror för det tredje kvartalet, juli-september, och vid en första anblick kan de generösa skattestöden – som mest 60 000 kronor – sägas ha fått effekt. Registreringen av elbilar och laddhybrider ökade med 64 procent jämfört med samma tid året innan – dessutom på en marknad som minskade med 24 procent. Men under årets första kvartal, som var opåverkat av skatteomläggningen, låg ökningen på 59 procent – alltså nästan lika stor som för det tredje kvartalet. Ökningstakten fanns där redan och den nya skatten ser inte ut att haft någon dramatisk extra effekt så här långt.

Besynnerligt nog registrerades det fler bonusbilar i mars och juni än under de enskilda månaderna efter skatteomläggningen – då subventionen för en elbil höjdes från 40 000 till 60 000 kronor. Så vart leder oss allt detta?

Min misstanke är att det kan dröja länge innan den svenska bilmarknaden kommer tillbaka till de nivåer vi har sett de senaste åren. Privatmarknaden har hållits i gång med konstgjord andning – privatleasing – som har inneburit erbjudanden som knappast kan fungera affärsmässigt. Vi har sett leasingkostnader som enbart motsvarar värdeminskningen och sådant håller inte i längden. Nu är räntan dessutom på väg upp, något som rimligen borde påverka leasingkostnaden.

Privatköparna har inte heller lockats av de elbilar och laddhybrider som erbjuds, helt enkelt därför att de fortfarande är för dyra. Privatköparnas andel av bonusbilsförsäljningen ligger på runt 15 procent. Bonusbilar köps i dag sålunda till helt övervägande del företag, men också den marknaden har bromsat in. Fram till 1 oktober ökade den med magra 0,7 procent och under september störtdök också den: minus 35 procent. Och om inte företagen handlar elbilar och laddhybrider blir det ingen riktig fart på dem.

Med allt detta sagt vill jag ändå säga att jag är klart positiv till ett fordonsskattesystem byggt på bonus-malus. Det är rätt att staten styr köparna mot bilar som ger lägre utsläpp av koldioxid. Det är rätt att klämma åt stora, tunga och törstiga bilar. Fast det hade förstås varit ännu bättre om också säkerhet hade vägts in i subventionssystemet.