Hitta rätt i laddjungeln

HITTA RÄTT I LADDJUNGELN

För den som just skaffat sig en laddbar bil kan en känslomässig berg-och-dalbana vänta. Att hämta ut en alldeles ny bil, få nycklarna i handen och lämna bilhallen med ett elbilsleende på läpparna. Men snart är det dags att ladda bilen, och då kan frågorna hopa sig som mörka moln på himlen. För att undvika onödig förvirring ska jag försöka hjälpa dig genom laddjungeln. Att kunna ladda tryggt, säkert och pålitligt är balsam för en elbilists själ. Funderar du på att byta till laddbar bil? Då kan du läsa om vad du bör tänka på i mitt tidigare inlägg - Du borde byta till bil med sladd men kan du?

De senaste åren har den publika laddinfrastrukturen i Sverige byggts ut i högt tempo. Just nu finns omkring 6 100 publika laddpunkter fördelat på 1520 platser, och den fortsätter sannolikt att växa i takt med att det blir fler elbilar och laddhybrider i samhället. Just nu kan man behöva leta efter en laddplats, men en naturlig utveckling i framtiden är att det kommer att finnas gott om laddplatser där bilar normalt parkerar. Förhoppningsvis blir laddstationer lika självklart som belysning eller motorvärmare på framtidens parkeringsplatser.

 Vad finns det för laddstationer i publik miljö?

När du ger dig ut i samhället på jakt efter laddning för din elbil finns två typer av laddstationer. Längs med större vägar, på snabbmatsrestauranger och drivmedelsstationer hittar du sannolikt snabbladdstationer. Dessa ger snabb förlängning av din räckvidd, typiskt 20-25 mil per timme för att du ska kunna åka längre sträckor. De flesta elbilar har stöd för snabbladdning (genom ett särskilt uttag på bilen, CCS/CHAdeMO), men de flesta laddhybrider kan ej snabbladda. Då det finns två standarder för snabbladdning finns nästan alltid dubbla kablar på en snabbladdare, och du tar den som passar i din bil. Ungefär som att du på drivmedelsstationen möts av ett pumphandtag för diesel och ett för bensin. Det finns omkring 400 snabbladdstationer i landet.   

Vanligare förekommande är destinationsladdstationer, placerade på parkeringsplatser och i parkeringsgarage vid köpcentrum, flygplatser, pendlarparkeringar och liknande – kort sagt på destinationer dit du sannolikt har ärende och där bilen kan ladda medan du gör annat. Dessa har betydligt lägre kapacitet, avsedda för att ladda i flera timmar. Som lägst ger laddningen runt 2 mil per timme, som mest runt 10 mil per timme. För laddhybrider är den lägre siffran vanligast, men vissa elbilar kan ta emot laddning på tre faser samtidigt om laddstationen har kapacitet för det.     

Hur hittar du publika laddstationer?

Det finns stora geografiska variationer i landet, i vissa städer och längs vissa vägsträckor finns det bra med laddmöjligheter. I andra städer finns det fortfarande bara någon enstaka laddstation. Som tur är finns en uppsjö med appar och karttjänster som hjälper dig, och i vissa bilmodeller är det också möjligt att få hjälp av bilens navigator. Det finns en nationell databas för laddinfrastruktur, där den som äger en publik laddstation kan registrera den. Databasen används sedan av karttjänster och appar. Inom kort sägs till och med Google Maps börja visa laddstationer. Via denna länk www.laddinfra.se kan du hitta en sammanställning på karttjänster och appar som kan hjälpa dig. För en elbilist är motsvarigheten till Circle K, OKQ8 m.fl istället laddoperatörerna som har stora publika laddnätverk. De största publika nätverken har Clever, E.ON, Fortum Charge & Drive och Vattenfall Incharge. För dessa nätverk finns egna appar, som har fördelen att de visar laddstationernas tillgänglighet i realtid så att du direkt kan se om de fungerar och är lediga. Men det finns också många laddstationer som inte ingår i något laddnätverk. Efter hand lär du dig var det finns laddstationer där du ofta kör elbil, men ibland rör du kanske dig utanför känt territorium – då plockar du fram din favoritapp. 

Har du rätt sladd?

En självklarhet kan tyckas, men tyvärr har det inte varit självklart att bilar levererats med den kabel som behövs för att ansluta bilen till en destinationsladdstation eller en laddbox hemma. Tyvärr finns många exempel på bilar som levererats med enbart kabel för laddning i vanliga hushållsuttag. Men på laddstationer och laddboxar finns istället ett särskilt uttag anpassat för elbilsladdning kallat Typ2, som är europeisk standard sedan 2014. Så för att kunna använda laddstationer behövs en kabel med Typ2 i ena änden som ska kopplas till laddstationen. Andra änden kopplas till bilen (Typ2 för bilar från europeiska tillverkare och Typ1 för bilar från asiatiska tillverkare, oftast). Så ta en extra titt i bagaget om du redan har en laddbar bil eller fråga din återförsäljare innan du beställer bil. På snabbladdstationer sitter fasta kablar så där behöver du ingen egen.

Hur betalar du för laddningen?

Även om el till bilen varit gratis på många ställen tidigare är trenden att det i allt större utsträckning kostar pengar att ladda sin bil på en publik laddstation. För snabbladdning är det idag sannolikt att du behöver betala, men på destinationsladdstationer är det inte riktigt lika vanligt. Eftersom det är en relativt ung marknad finns en ganska stor variation på hur betalning kan ske, vilket ibland kan vara förvirrande även för mer erfarna elbilister. Här finns fortfarande utrymme för förenkling. De två vanligast förekommande sätten att betala är via mobilapp eller med ett särskilt laddkort. Mobilapparna har fördelen att det oftast går att betala direkt (möjligtvis kan en enklare registrering krävas), men laddkorten är generellt enklare att använda. Så ett enkelt tips är att skaffa laddkort hos alla de större laddoperatörerna, eller åtminstone hos den operatör som har bra nätverk där du normalt rör dig.        

Nu är du förhoppningsvis lite bättre rustad för framtida laddäventyr. Är du nyfiken på utvecklingstrender inom elektrifiering eller behöver du bra svar på tal när grannen hävdar att elbilar släpper ut mer än avgasbilar? Håll utkik efter kommande nyhetsbrev. 

Olle Johansson, elbilsexpert och avgående vd för Power Circle

Ordlista (elbilslingo):

 BEV: Battery Electric Vehicle, avser en elbil som endast har batterier och laddas från elnätet.

PHEV: Plugin Hybrid Electric Vehicle, bil som drivs med el och kan laddas från elnätet, men som också har en förbränningsmotor som tar över när elen i batterierna är slut.

Laddbar bil: Samlingsnamn för elbil och laddhybrid, som båda kan laddas från elnätet. Inkluderar ej hybrider, vars små batterier endast laddas från förbränningsmotorn eller vid inbromsning.

Bonus-malus: Latinsk term som direkt översatt betyder bra-dålig. Svenskt styrmedel från 1/7 2018 som premierar bra bilar och straffar dåliga bilar (baserat på certifierade koldioxidutsläpp). 

NEDC: New European Driving Cycle, körcykel som tillämpas för att mäta ett fordons bränsleförbrukning och avgasemissioner. För laddbara fordon används även NEDC för att mäta räckvidd, men ger väldigt optimistiska värden. Ersätts nu med WLTP.

WLTP: Wordwide harmonised Light vehicles Test Procedure, ny körcykel som ersätter NEDC och som är mer anpassad till verkliga förhållanden. Används även för räckviddstest på elbilar och ger en något mer realistisk räckviddsuppskattning.

NEDC corr: Tillägget ”corr” indikerar ett teoretiskt värde som räknats fram baserat på faktiskt test enligt nya körcykeln WLTP. Används främst för rapportering till EU som satt utsläppsmål baserat på den gamla körcykeln. 

Snabbladdning: Term som avser snabb laddning av elbil, främst med likström. Beroende på batteristorlek och laddningsgrad tar snabbladdning normalt 20-60 minuter. Kräver särskilt uttag på bilen. Laddhybrider kan normalt inte snabbladda, men de flesta elbilar kan. 

Snabbladdstation: Benämning på laddstation som kan leverera likström med hög effekt. Idag är effekter på 50 kW vanligast förekommande, men även laddstationer på 100-350 kW börjar byggas nu. Endast ett fåtal elbilsmodeller klarar av att ta emot mer än 50 kW.  

Destinationsladdning: Term som avser laddning vid resans mål, ofta en publik laddstation som ger växelström och där laddtiderna är flera timmar. Beroende på bil och laddstation laddas 2-11 mil/timme.

50 kW: Kilowatt är enheten för effekt, hur mycket el som kan levereras maximalt. En halvtimmes laddning med 50 kW ger ca 10-15 mils räckvidd, eller ca 25 mil per timme.

Laddbox: Benämning på en sorts hårdvara för elbilsladdning som monteras på vägg eller stolpe, i form av en box. Vanligt förekommande i icke-publik miljö och försörjer oftast en elbil.

Laddstolpe: Benämning på hårdvara för elbilsladdning i form av en stolpe som normalt gjuts ned i marken eller fästs i marken på annat sätt. Vanligt förekommande i publik miljö och kan ofta försörja två elbilar.

Typ2: Benämning på den handske/kontakt som EU bestämt är fysisk standard för elbilsladdning.

Laddfika: I elbilskretsar benämning på kortare paus för laddning på långresor, ofta snabbladdning i kombination med toalettbesök, fika eller mat.