Nya bilskatten orsakar panik - både hos regeringen och i bilbranschen
Förra sommaren genomfördes en drastisk förändring av fordonsbeskattningen för nya bilar – det nya bonus-malus-systemet – som straffar törstiga bilar och gynnar snåla. Men vid årsskiftet ska skatten ändras igen, fast bara kanske. Och sedan, om ytterligare ett år, sker ännu en ändring, fast bara kanske. En sak är i alla fall säker: det har varit panik i regeringskansliet.
Det är inte helt enkelt att hänga med i alla turer i beskattningen av våra bilar. Ofta har ändringar kommit sent och det har varit svårt för bilköparna att hinna med i svängarna, inte minst de som hanterar större flottor med treåriga leasingkontrakt. Under hösten ska runt 50 000 tjänstebilar bytas ut, så det börjar bli hög tid att fatta beslut om vilka fordon som ska köpas in. Och för att göra det är det förstås avgörande att veta hur bilarna ska beskattas – och vad det i sin tur betyder för företagens kostnader och förmånsvärden för tjänstebilsförarna.
Men tyvärr har detta varit höljt i ett svårgenomträngligt dunkel. Orsaken är den nya mätmetoden för bilars utsläpp, WLTP (Wordwide harmonised Light vehicles Test Procedure), som införts stegvis inom EU och som gäller alla bilar från årsskiftet. Den ersätter NEDC (New European Driving Cycle), som är en gammal och uttjänt metod, som allt sämre speglar förbrukningen vid verklig körning. I grunden är förändringen alltså av godo. Eftersom WLTP mer liknar verklig körning innebär testmetoden dock att siffrorna för förbrukningen ökar med runt 20-25 procent, trots att bilarna är exakt desamma.
I Sverige valde regeringen att göra en mjuk övergång till WLTP och beslutade 2017 att systemet skattemässigt skulle införas fullt ut först den 1 januari 2020. WLTP skulle också innebära kraftiga skattehöjningar för många av de populäraste tjänstebilarna. En Volvo V60 CC med dieselmotor får skatten höjd med 48 procent, till 9 688 kronor. En VW Tiguan med dieselmotor får skatten höjd med 79 procent, till 11 737 kronor – nästan en tusenlapp i månaden. Och Lexus ES300e åker på en skattehöjning på 180 procent, dock bara till 2 902 kronor. Men regeringen beslutade därför också om att det skulle göras en översyn i god tid under 2019, just för att se om de nya siffrorna skulle slå alltför hårt eller snett. I så fall skulle justeringar göras. Så långt är saken tämligen enkel. Men sedan kom de segdragna regeringsförhandlingarna – och det är nu det börjar bli krångligt. En av punkterna i Januariavtalets 73-punktsprogram innebär nämligen att bonus-malussystemet ska förenklas och förstärkas till 1 januari 2021. Detta – som alltså inte har med WLTP att göra - kommer med stor säkerhet att betyda en förändring av fordonsskatten.
Då blir läget följande:
+ Först hade vi en förändring av fordonsskatten förra sommaren, på grund av bonus-malus.
+ Sedan sker en förändring vid årsskiftet, på grund av WLTP.
+ Därefter sker ännu en förändring vid nästa årsskifte, på grund av Januariavtalet.
Kloka personer på finansdepartementet har menat att detta blir minst en förändring för mycket. De ville därför skjuta upp den kommande höjningen med anledning av WLTP-systemet vid årsskiftet och baka ihop alltihop till ett stort skattepaket först 1 januari 2021. Det där kan låta enkelt, självklart och förnuftigt. Men så är det inte. För detta krävs en lagändring, eftersom vi i Sverige har förbundit oss att införa WLTP från 1 januari 2020. Och en lagändring måste riksdagen hinna besluta om före sommaren, annars hinns den inte med att genomföra. Och som ni har noterat närmar sig sommaren med stormsteg. ”Det är jättebråttom”, säger en tjänsteman med insyn i den politiska byråkratin – och hen är ändå en person som vanligtvis är försiktig i sina uttalanden. Uppgörelsen skulle ha varit klar i mitten av april, men när detta skrivs pågår nya möten och intensiva förhandlingar. Det kan vara så att ett resultat landar just i det ögonblick du läser denna text.
Det har hela tiden funnits ett tredje alternativ. WLTP skulle kunna införas från årsskiftet utan några justeringar görs. Då tillåts de nya förbrukningssiffrorna slå igenom med full kraft, med de för många bilar kraftiga skattehöjningar som jag redovisade tidigare. Frågan är bara hur kunderna ska göra innan en eventuell uppgörelse blir klar. Beställa bilar lite i blindo, utan att veta vilken skatt det blir – och när den i så fall införs? Det självklara sättet att undvika extra hög skatt är givetvis att välja bilar med mycket låga koldioxidutsläpp. Det gäller såväl WLTP-höjningen från nyår, som bonus-malus-justeringen från nästa nyår. Om de hade funnits att köpa, vill säga. Även om det politiska spelet når en lösning tillkommer nämligen ytterligare ettproblem: bristen på laddbara bilar. Biltillverkarna har uppenbara problem med leveranserna. Enligt analys- och statistikföretaget Vroom lyckades Volkswagen – som talar högt om elektrifiering – bara ha en andel på 2,1 procent laddbara bilar under det första kvartalet i år. Volvo, som vill ha en andel på 25 procent laddbara bilar, nådde inte ens hälften (11,7 procent). Audi låg på futtiga 1,8 procent, medan BMW faktiskt nådde 16,2 procent. Vinnarna är istället Mitsubishi (82,1) och Kia (39,3) – något som kanske borde få de som köper, leasar och kör tjänstebil att tänka till ett varv extra.
Men många köpare kan nu på nytt välja dieselbilar, eftersom laddbara bilar inte finns tillgängliga. Det blir samtidigt en kapplöpning mot tiden. Det gäller att bilarna registreras före nyår, annars slår den högre skatten till med obarmhärtig kraft. För den enskilde är summorna kanske inte så avskräckande, men för den som sitter med budgeten för en hel flotta blir det stora belopp. Bilmarknaden kan på samma sätt som inför bonus-malus förra sommaren dessutom ryckas sönder: generalagenterna registrerar en massa fossilbilar före skatteförändringen och försöker sedan trycka ut dem till kunder med de gamla förbrukningssiffrorna och den gamla, lägre skatten. Men då gäller det att vara 110 procent säker att bilen verkligen kommer före årsskiftet. Annars sitter man där med skägget i brevlådan och en massa svårsålda fossilbilar i bilhallen. Det låter som om det kan bli panik också i bilbranschen.