Service på bilen - Krönika Håkan Matson
Jag har haft bilen på service.
När jag stod där i kön, tidigt på morgonen, med en nummerlapp i handen, kände jag mig som kastad tillbaka till 60-talet.
Det är väl inte så här det ska gå till i den digitala världen?
Jag vill gärna säga att detta inte är en attack mot ett särskilt bilmärke eller en speciell verkstad.
Jag tror att detta är typiskt för rätt många kunder när de ska serva sin bil.
Det börjar redan när servicen ska bokas.
Visserligen har min verkstad hunnit fram till att bokning kan göras på nätet, men jag undviker oftast det. En bugg i systemet gör nämligen att servicen inte kan bokas av eller om på nätet – varvid man får envetna påminnelser om att man har en service bokad fast man inte har det.
Så jag ringer för att boka – och hamnar givetvis i telefonkö.
”Du har plats 35 i kön. Vi svarar så fort vi kan. Lägg inte på - ditt samtal är viktigt för oss."
Trots detta uppmuntrande besked har man förtvivlat svårt att känna sig just ”viktig”.
När man väl kommer fram är det uttalat att bilen ska levereras tidigt på morgonen (”så att vi har dagen på oss”).
Helst ska man vara där vid 7-tiden, ta en nummerlapp och snällt vänta på att få lämna ifrån sig sin nyckel.
Därefter ska man vara beredd att lätta sitt hjärta för den lätt stressade kundmottagaren, om det nu är något problem utöver den vanliga servicen.
När räkneverket äntligen visar mitt nummer och det är min tur noterar kundmottagaren registreringsnumret, blippar och bloppar en bra stund på datorn och skriver sedan ut inte mindre än fyra dokument.
Lite oklart varför, men jag får i vilket fall signera ett av dem.
Han fäster nyckeln på en liten pappersbit och river av ena halvan.
Den får jag, som ett bevis på att jag lämnat ifrån mig en bil värd några hundra tusen.
Jag tar mig därifrån, med hjälp av en av mig arrangerad skjuts.
När bilen sedan är klar skickas ett sms.
Nu har jag rätt långt till verkstaden, som stänger 17, så jag startar min resa i god tid, utan att veta om bilen är klar.
Just den här dagen är trafiken galen, så den resa som normalt tar 30 minuter kommer att ta 1 timme och 15 minuter.
Jag ringer, sitter på nytt i telefonkö och kollar om bilen är klar.
Det är den.
Men jag inser också att jag inte kommer att hinna fram till att verkstaden stänger.
Jag ringer då på nytt till bilfirman och ber att få bli kopplad till en säljare, eftersom försäljningen stänger först 18, och förklarar mitt dilemma.
Jag undrar snällt om att säljaren kanske kan gå över till verkstan och fiska upp nyckeln och sedan lämna ut bilen till mig – vilket också säljaren går med på.
När jag väl är framme måste dock säljaren och jag tillsammans vandra över till verkstaden. Deras kortläsare måste nämligen användas för betalningen.
Jag går ut, hittar bilen och kör hem.
Någon sammanställning om vad man gjort för nästan 9 000 kronor får jag inte med mig.
Den ska skickas senare.
På vägen hem började jag fantisera om hur hela denna process kunde ha gått till – i en digitaliserad värld.
Då bestämmer bilen själv när det är dags för service.
Bilens läser ju av hur långt du har kört, hur många kallstarter du har gjort och i vilket skicka bilen torde vara i övrigt.
Informationen skickas till verkstaden, som i sin tur bokar en tid och meddelar detta via en app i din mobil.
Det enda du behöver göra är att trycka ja eller nej till den föreslagna tiden.
Sedan finns två alternativ.
Antingen hämtas bilen på valfri plats av verkstan. De låser upp den med samma app, som också gör det möjligt att starta bilen.
Eller så åker du själv till verkstaden, som tar emot din bil dygnet runt, alla dagar i veckan. Du öppnar grinden till verkstadens låsta parkering med din app, som också låser upp två nyckelboxar.
I den ena lägger du din bilnyckel, i den andra hämtar du nyckeln till hyrbilen (om du bett om det i appen).
Du hämtar din bil på samma sätt, fast omvänt, självfallet dygnet runt, alla dagar i veckan.
Betalningen sker helt automatiskt, återigen via appen, som drar pengar från ditt förvalda konto.
Du får också information, i appen eller via e-post, om vad som gjorts under servicen – och någon dag senare ringer kundmottagaren upp dig och undrar om du har några frågor.
Så himla svårt borde det inte vara att lämna 60-talet.